Den korta versionen

Det här är en mycket kort sammanfattning av det viktigaste på sajten. Jag kommer med en del starka och trosvissa påståenden, och utan närmare förklaring kanske det rör upp känslorna – inte minst när ”Gud” och ”Jesus” kommer på tal. Jag vet att många idag har problem med kyrkan, Bibeln och den kristna tron. Men läs till slutet! Det kan visa sig vara värt de minuter det tar.


Måste vi blanda in Gud?

Vi behöver knappast vara särskilt andliga för att undra över livets mening. Eller för att nå fram till något som känns meningsfullt. Livet kan fungera och vara helt okej utan att vi blandar in Gud i det. Men ofta är det ändå där vi landar, i frågan om det finns en ”högre makt” som ville livet från början. Jag vet förstås inte om just du är en av dem som hamnat där i ditt sökande, men jag hoppas att du vill fortsätta läsa oavsett vilket.

Att söka sig till det andliga är absolut inget konstigt eller fel. Just i vår del av världen har visserligen gudstro kommit att ses som onormalt och för många rent av löjligt. Men det finns egentligen ingen annan grund för det än personliga preferenser. Att man inte ”tycker” det är vettigt att tro på Gud. Och det är ju en ganska svajig grund att stå på.


Vad säger vetenskapen?

Naturvetenskap framställs ofta som en direkt motpol till religiös tro. Antingen tror man på Gud eller på vetenskapen. Men är det verkligen så? Nej, det är en nidbild. Och den motsägs av det faktum att många framstående naturvetare runt om i världen tror både generellt på en skapande Gud och specifikt på Bibeln. Det har varit så genom historien, och det är så än idag.

Sanningen är att vetenskapen inte säger någonting alls om Guds existens. Den är till och med helt blind för en eventuell andlig verklighet. Detta följer av hur själva den vetenskapliga metoden, som all forskning bygger på, är konstruerad. Metoden förutsätter att det finns strikta naturlagar, vilket innebär att det bara är det som följer dessa lagar som är möjligt att undersöka.

Den vetenskapliga metoden är alltså ett redskap att utforska vårt fysiska universum med, allt det som är materia och energi och som styrs av naturlagar. Det bästa redskap vi har. Men vetenskapen kan inte se om det finns något utanför det materiella. I en annan dimension, eller i något helt annat som vi inte kan greppa därför att vi är instängda i våra tre dimensioner. Och varför skulle det inte kunna göra det? Hur vet vi, om vi inte kan se eller mäta?

Nej, om det faktiskt är så att det finns något utöver det fysiska, och Någon där ute som format hela detta universum, med just de naturlagar som behövdes för att solar och planeter skulle bildas och i slutänden livet kunna skapas – ungefär som en dator konstrueras och programmeras för en viss uppgift – då kan vi aldrig se eller på något sätt mäta oss fram till det. Vi ser bara själva processen, inte vad som startade den och inte heller vad som innerst inne håller den i gång. Därmed flyger Gud så att säga alltid osynlig under vetenskapens radar, och vi kan inte på den vägen få den kunskap som eftersöks här. Vi behöver en annan källa.


Filosofi då – kan det finnas svar där?

Filosofi är generellt bättre på att besvara frågor om varför, som det här mer handlar om. Varför är vi här? Varför blev universum till. Men när vi skärskådar argumenten visar det sig snart att det finns en anledning till att frågorna ältats i flera tusen år. Det finns helt enkelt inga svar som täcker in alla dolda vinklar och vrår i tillvaron. Det går att hitta motargument på allt som läggs fram, och vi kommer inte ända fram till något vi skulle kunna kalla Sanningen.

Problemet är förstås att även filosoferna bara är människor. Deras hjärnor kanske är bättre på att fundera över djupa existentiella frågor, men de är likväl bara delar av själva universum, skapade av samma materia som jorden. De ser precis som vi andra allt från insidan. Ingen enda kan se helheten – det går bara att göra utifrån.


Återstår religionen då. Eller..?

Ja, det är nog faktiskt så, om vi med religion menar en lära som utgår ifrån någon uppenbarad kunskap. Det vill säga en kunskap som kommit till oss från någonstans utanför oss själva – och kanske utanför hela det fysiska universum. Från detta universums Skapare, till exempel. En Gud… När det gäller kunskap om det vi inte själva kan se eller mäta oss till, blir ju detta faktiskt enda möjligheten att få veta något. Den som kan se berättar för oss som inte kan se. I det här fallet den som befinner sig utanför de begränsningar som universum sätter för oss.

Men det finns så många religioner och olika sätt att tro. Så många röster som ropar ut sina budskap. Mycket är också sjukt, och många är ute efter att få makt över oss. Eller sno våra pengar. Vem ska vi lyssna på? Hur ska vi veta vad som är sant?


Varför just kristen tro?

Jag som skriver detta är kristen. Det kan vara en problematisk etikett, för det finns så många felaktiga uppfattningar om vad det innebär att vara kristen. Men vi stannar just nu vid att jag tror på Bibelns Gud och på den person som kallas Jesus Kristus, på hebreiska Yeshua – frälsaren som utgått från Gud för att försona oss med sig själv, återupprätta en sann och kärleksfull relation och därmed rädda oss från den eviga döden.

Finns det då rationella skäl att tro på detta? Och finns det något som talar för att denna tro är så annorlunda jämförd med all annan tro att den skulle kunna vara den enda verkligt sanna? Ja, jag menar att det är så! Den kunskap om Gud som Bibeln ger oss är trovärdig på ett sätt som andra religioners uppenbarelser inte kommer i närheten av, främst därför att Gud genom denne Jesus gjort sig själv personligt tillgänglig för oss. Vi som tror på honom får inte bara en lära att följa, vi får gemenskap med Gud själv! Förlåtelse, upprättelse, tröst, sinnesro – och en kraft som bär genom alla svårigheter. Ja, jag påstår att det är unikt! Inte så att precis allt i andra religioner är falskt. Det finns korn av sanning överallt. Men det är hos Jesus vi möter det fullkomliga.

Vilka är då de bästa argumenten för kristen tro? Här följer i korthet mina:


1. Ett klockrent kärleksbudskap som möter vår innersta längtan
.

Gud är kärlek. Just den formuleringen finns bara på ett enda ställe i Bibeln, men den sammanfattar en mängd verser som uttrycker just detta. Gud älskar sin skapelse. Han älskar människan, och hela syftet med vår existens här på jorden är att vi ska få lära känna och leva i en nära relation med denna vår Skapare.

”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.” (Johannesevangeliet 3:16)

Varför bevisar då detta sanningshalten i kristen tro? Just därför att det unika kärleksbudskapet möter den längtan vi alla bär på – hur tuffa vi än försöker vara. Där andra religioner och nyandlighet kräver att vi själva jobbar på vår frälsning (eller ”upplysning”), där möter Jesus oss och ger fritt just det vi mest av allt behöver, bara vi vänder oss till honom.


2. De anspråk Jesus gör, och de löften han ger, saknar helt motstycke

Det finns och har funnits många religionsstiftare. Många profeter, många som sagt sig ha hittat heliga böcker eller talat med änglar. Och även en och annan som utgett sig för att vara en inkarnerad gud. Men ingen säger något som kommer i närheten av det Jesus säger. Och ingen kan tala så rakt in i hjärtat hos en människa som söker:

”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”  (Johannesevangeliet 14:6)

”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör…”  (Johannesevangeliet 11:25)

”Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.”  (Johannesevangeliet 8:12)


3. En (tillräckligt) trovärdig bibel

Bibelns auktoritet som ”Guds ord” kan alltid ifrågasättas, men den som vet hur den ska läsas och förstås hittar så mycket som stämmer både historiskt och med moderna vetenskapliga upptäckter att den framstår som helt unik bland religiösa skrifter. Den är också extremt väl bevarad jämfört med andra antika texter.

Att Jesus är en historisk person finns det också såpass starka bevis för att det ter sig närmast löjligt att ifrågasätta hans existens, som vissa ändå gör idag. Ungefär som att säga att jorden är platt. Däremot är det naturligtvis svårare att bevisa att Jesus har uppstått från det döda och att han är Guds Son, det som är den kristna trons själva kärnpunkt.

För övrigt är det svårt att kort sammanfatta argumenten för Bibelns trovärdighet. Det finns så många aspekter att ta hänsyn till, allt ifrån själva historien bakom hur den blivit världens mest översatta och spridda samling antika texter, till hur vår förståelse av ett budskap i text formas rent kognitivt. Och till detta kommer frågan om på vilket sätt Bibeln är Guds ord – om det nu stämmer att den är det…


4. Personliga upplevelser

Upplevelser av olika slag är förstås inga bevis. Det finns alltid en subjektiv dimension att ta hänsyn till. Men när det gäller det slags kunskap som bara är möjlig att ta emot i form av uppenbarelse – allt det som våra sinnen och mätinstrument inte når – blir det desto viktigare att lyssna till varandra. Jag kan inte bevisa att Gud finns, men jag kan berätta vad jag hört, sett och varit med om som pekar åt det hållet. Och det finns mycket!

Det kan handla om att Gud tycks ha svarat konkret på bön i olika lägen. Ibland så att det bara sett ut som märkliga sammanträffanden, ibland mycket mer uppseendeväckande än så. Allt ifrån att få hjälp i olika situationer i vardagen till att på fantastiska och rent spektakulära sätt bli räddad genom allvarliga kriser. Och det kan handla om den mer svårbeskrivna men starka upplevelsen av Guds närvaro. Personliga tilltal – genom bibelord som nästan ”hoppar upp från sidan” och talar rakt in i något speciellt läge, eller genom andra människors ord i precis rätt tid. Och kanske störst av allt: tröst och en känsla av HOPP oavsett hur tröstlöst och hopplöst livet kan se ut… Att komma från kyla och förvirring, i en tid då vi överöses av olika ”sanningar” och metoder till bättre välbefinnande, in i detta – jag hittar ingen bättre liknelse än att det är som att äntligen komma HEM!

”… som att äntligen komma hem!”


Allt är inte andligt

Men allt i livet är inte andligt. Vi kan behöva olika slags hjälp. Ibland går vägen till ett fungerande liv genom sjukvården eller socialtjänsten, ibland behövs bara en vän som verkligen lyssnar och bryr sig. Allt detta som vi kan göra själva och tillsammans med andra människor är förstås bra på sitt sätt, och kanske är det allt som behövs just nu. Men om det är de stora, djupa livsfrågorna som bränner, då menar jag att det bara är Jesus som kan hjälpa och ge svar som håller att stå på. Han som kallar sig själv ”Vägen, Sanningen och Livet”. Vägen till Gud, sanningen om Gud – och livets själva källa.


Ge inte upp! (Allt är inte Gud som glimmar…)

Jag vet förstås inte vem du är och vad du har för tankar om allt detta. Vad jag vet är att alltför många antingen farit illa i kristna sammanhang eller blivit besvikna på till synes uteblivna bönesvar – på Gud själv alltså – och därmed blivit mer eller mindre vaccinerade mot den kristna tron. Är du en av dessa? Då vill jag uppmuntra dig att ge Gud en ny chans! Jesus hade problem med sina lärjungar, och det har alltid gnisslat mer eller mindre i den kristna kyrkan. Det har begåtts medvetna övergrepp, och även med den bästa välvilja har det många gånger blivit fel. Vi behöver också förstå vissa grundläggande saker om världen vi lever i, om de villkor som gäller och vad Gud kan och inte kan göra, för att inte bli besvikna och bittra.

Det finns med andra ord nycklar till detta lås. Och den som uthålligt söker kommer att hitta dem. Det är ett löfte som jag kan ge dig på Guds vägnar, för det jag vet om Gud är att han är pålitlig och att han älskar oss. Alldeles oavsett hur världen och våra omständigheter ser ut just nu. Jag har upplevt det så många gånger under mer än 35 år: Gud finns! Och han är trofast och god!


Det handlar om frihet

Korta och trosvissa påståenden, det var så det fick bli på den här sidan. På resten av sajten, och i boken ”Evangelium enligt Bergman”, är det lite annorlunda. Där går jag först och främst djupare i de argument som talar för kristen tro, men jag öppnar också mer för olika tankar och ställer många retoriska frågor. Jag försöker också vara helt ärlig med de knepigheter som vi kan tycka oss se även i den kristna läran. Många gånger finns det bra förklaringar till det vi har svårt att få ihop, men det är inte alltid så. Jag tror stenhårt på ärlighet och öppenhet också i de fallen.

Syftet med alltihop är förstås att du också ska få fatt på gudstron. Och mer konkret tron på Jesus Kristus, han som Gud gör sig själv synlig i. Den tro som jag själv har upplevt så positivt livsförvandlande att den är värd allt. Också detta är helt öppet, och det finns ingen hemlig agenda bakom. Jag blir bara glad för varje vilsen medmänniska som hittar ut i friheten.

För ja, det är frihet det handlar om. Verklig frihet. Kristen tro är inte betungande dogmer och regler som tar död på livsglädjen. Det är liv och sinnesro, det är att vila trygg i en kärleksfull famn. Men det är också kraft av ett slag vi inte hittar någon annanstans. Kraft att uthärda allt som livet kan kasta på oss, och kraft att växa till den potential vi var tänkta att ha som människor. Utan rädsla för döden, och utan det överdrivna fokus på oss själva som bara gör oss illa i längden. Att få leva livet i en verklig och många gånger högst påtaglig gemenskap med Skaparen – som känner oss utan och innan och som verkligen ser oss (det många av oss kämpar så hårt för att någon ska göra) – bättre än så kan det väl knappast bli!

Fortsätt nu gärna med Min personliga story, så förstår du bättre varför jag tror som jag gör. Och vill du sedan gå mer på djupet, kolla menyn! Det mest konkreta om kristen tro – hur man hittar dit, vad det innebär och även om de problem som kan finnas på vägen – allt det finns under rubriken Hitta hem.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.